Och jag fnissade lite för mig själv för jag kände igen mig. Jo vi hade ju bönestund hemma igår, och när vi har bönestund så tycker vi det är viktigt att lyssna in vad Gud vill ha sagt. Det finns mycket som han också vill berätta.
Jag såg att han tittade på mig och skrattade nästan, ja han har ju humor. Det är av honom vi fått vår humor. Av vem annars. Han beskrev mig som pojken i "Kejsarens nya kläder". Ja han som ropar ut : "Kejsaren är naken, Kejsaren är naken".
Ja jag känner igen mig, jag kan inte vara tyst när människor försöker hålla upp rena rama fasader. Jag söker alltid äktheten i allt. Jag står inte ut med att låtsas, bara därför. Jag vantrivs då, så pass att jag nästan klättrar på väggarna.
Därför tror jag, att jag kan uppfattas som en rent besvärlig person..
Men jag kan bara inte hålla tyst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar