fredag 20 november 2009

Kunskap är ingenting värt...

..Om du inte använder den på rätt sätt.

Det finns människor som trivs med att "sitta på kunskapen", och så ska vi helst hedra dem för den STORA kunskapen de besitter..!

Högmodet kryper in, så pass att de inte har förmågan att förmedla den kunskap de fått -ner på vardagsnivå, man förstår inte vad de pratar om, man pratar över huvudet.. Det blir rena rama grekiskan.

Kunskap har vi för att kunna relatera dem till verkligheten mitt i vår vardag. Då blir kunskapen en behjälplig princip.

Jag hedrar aldrig någon människa, för jag har mött den verklige Guden, och i den gämförelsen bleknar stroppen

När jag var liten förstod jag aldrig varför just jag skulle läsa mina läxor. Vad hade huvudstaden i Frankrike att göra med mitt flickrum, i min lilla begränsade värld ? Inte fattade jag då att just jag kunde ge mig ut i världen. Ett barns begreppsvärld tar nog inte in världen utan rymmer en värld mellan hemmet och skolan....

Inte heller förstod jag att Flanellografen med bibeltexterna skulle relateras i den värld jag levde i. Det hade annars varit behjälpligt i min vardag.Men INGEN talade om det för mig.

Nej, Din kunskap är ingenting värd, om du inte lyckas använda dem på rätt sätt. Om den "stora kunskapen" gör oss uppblåsta har vi ingenting vunnit.

Vi har bara visat prov på vår svaghet.

Förlåtelse

Jag minns när jag var liten, då var vi mycket hos vår pappa om somrarna för han bodde på landet. Vi hade så roligt där, vi stadsbarn.
Han hyrde en liten röd stuga utanför Vetlanda i ett samhälle som heter sjunnen. Rösa hette området. Vilka minnen man har ! Och vad Gud är god som gett oss dessa minnen som är som små filmer från vårt förflutna.
Vi brukade leka med alla katter och dess kattungar som sprang runt fritt i området, och vi lekte med alla små kaninungar som sprang runt fritt i området.....Det var en härlig tid !

Jag minns speciellt en dag, när min syster och jag satt på en filt på gräset och lekte med våra dockor, solen sken och pappa gick runt och plockade på gården, och man hörde hans träskor mot gruset, han vår vår trygghet där.
Kaninerna hoppade runt, kissungarna busade, allt var sååå idylliskt.

Men plötsligt attackerar en katt en kaninunge och han ligger plötsligt död bredvid vår filt !! Och i ett enda NU, ser jag pappa ta av sig sin ena träskor och i ett enda slag är katten död.
Han bär iväg katten i svansen, och säger:
"-Nu ger han sig inte på några kaniner mer !"
Jag fortsätter att borsta dockans hår, ingen särsilt stor händelse för mig. En axelryckning liksom.

Men minnet lever kvar, och funderar ibland på varför jag inte tyckte synd om katten...Och kaninen ?
Inte för att jag skulle kunna slå ihjäl en katt så där, kan knappt slå ihjäl en fluga. Men kan ibland kan jag finna mig stå med grodor som hoppar ur min min. För ett hårt ord kan vara nog så sårande....

Detta hastiga, som inte ser varken nåd eller barmhärtighet just för stunden, det är sådant som jag får jobba på i mitt liv.
För vi lever inte i en fullkomliga värld, utan får räkna med att människor gång på gång felar mot oss.



Annars skulle ju inte Jesus sagt:
Matt 18:21
Då kom Petrus fram till honom och sade: "Herre, hur många gånger skall min broder kunna göra orätt mot mig och ändå få förlåtelse av mig? Så mycket som sju gånger?"

Matt 18:22
Jesus svarade: "Jag säger dig: inte sju gånger utan sjuttiosju gånger.

Jaså, jaha...Då är det bara att vänja sig att förlåta..och ge barmhärtighet. Vad ska man räkna med i vår värld ? Men glöm inte att förlåtelsen är en process, alltså inget lättvindigt. Förlåtelse är att ge Nåd, och en nåd föregås därför av en Dom. Annars finns ju inget att förlåta.....



Eller ?

Minnet från dåååå

Sitter här och känner mig halvt illamående. Kanske blir sittande här hela dagen, om inte vikarieförmedlaren ringer.
Det ligger nämligen till så att när jag låg och slummrade i min säng igår så hör jag hur min dotter skriker högtljutt !!
Klart att man reagerar, det var en otäck känsla, att vakna av att ens dotter skriker som om helvetet var löst.

Jag rusar urvaket upp ur min säng och där står min man i storarummet och fnissar, han är chockad.
"Vad är det ! " frågar jag med bestämdhet.
"Mamma, det sprang in en mus i öppna spisen, och han hade RÖDA ögon", skriker dottern.


Min man står som vanligt och ser ut som ett frågetecken, ja som han brukar göra i "krissituationer"....Jag hämtar ett långt skafft och petar runt lite där i öppna spisen, då ser jag han. En liten svart mus, mycket liten svart mus som inte vet vart han ska ta vägen.

"Vad ska vi göra", säger maken min till slut, "jag vet inte", säger jag och fortsätter att peta,nu är jag också paralyserad.
Med raska steg går han och laddar två musfällor med ost. Vi stänger dörren om oss och går och lägger oss.

En ny dag, och en mätt mus !
Båda fällorna är tomma, jag vet inte vart han befinner sig, sitter här på en barstol och skriver i min blogg. Det blir nog en roligt dag !


Vill inte påstå att mössen är våra fiender, det är ju ondskan som är vår största fiende. Det gäller att inte somna, så att vi kan vaka och ser vad som sker i andevärlden.
Tänker ofta när Jesus var i öknen och blev frestad av Satan, han kom när Jesus var som svagast, när han var ensam, trött och hungrig.
Det är något att tänka på, och bygga upp ett inre försvar som är tillräckligt starkt i svåra stunder....(en mus är ju ingenting i sammanhanget )



Obs. Det här är ett gammalt blogginlägg, som jag gjorde på en annan blogg, i höstas tror jag.

Lille Tuss

Minnet från det finstilta

Att läsa HELA bibeln.
2008-11-12, 20:43





Igår när vi var på Ullared fick vår flicka lov att köpa sig ett spel, och hon hade önskat sig ett Sims 2 spel väldigt länge och stod förlängtansfullt och tittade på hyllan över spel.
Det kostade närmare 300 kronor och det tyckte vi var lite väl dyrt för ett spel, en liten skiva att stoppa i datorn liksom.
Men till vår glädje såg vi ett billigare Sims2 spel, visserligen med Reklam från ett varumärke men är det halva priset så är det.

Oj vad hon tjatade, hela vägen hem, att hon ville spela 15 minuter innan hon nattade sig. Och eftersom vi kom hem så pass sent så var det nätt och jämt att vi orkade starta igång detta spel.
Men jag lyckades inte få igång det, jag försökte och försökte...Jag var tvungen att installera Sims2 först. Vadå installera ?!
Jag hade ju satt in spelet i datorn !? Klockan började närma sig 23:00 och små barn borde sova då.
Då såg jag det, det finstilta, som stod längst ned i högra hörnet.
*Kräver The Sims2 för att kunna spela.

Ja tack för det ! Man var tvungen att köpa det första spelet för minst 300 kronor, för att kunna spela det här B-spelet. Ja men så trevligt !

Det är ju ungefär som att man predikar halva evangelium, man blir lovad så mycket från himmelriket och man kan närmast få bilden av Jesus som en gosig nallebjörn.
Men så ser man Jesu ord nere i vänstra hörnet:

Ps:
*Den som inte tar sitt kors och följer
efter mig är inte värd att tillhöra mig.

Varning för sekter.

Sitter här och försöker sätta mig in Jehovas vittnens lära,
och hajar till lite när jag läser :

"vittnena får inte ifrågasätta".

Då måste man reagera, om man hamnar i ett sådant sammanhang !
Menar man att man inte får använda det förstånd som Gud har gett oss ? Ska allt köpas som sägs bakom predikstolen ?

Och så ser vi hur Jesus bemöter Tomas tvivlaren, ja han som verkligen ifrågastätter Jesus när han uppstått från de döda. Obs...Han vågar ifrågasätta Jesus...
Tystar Jesus honom ?
Slänger han ut han från gemenskapen ?
Nej det gör han inte, utan säger:

"Räck hit ditt finger, här är mina händer; räck ut din hand och stick den i min sida. Tvivla inte, utan tro!"
Han möter människan där hon är, i sitt tvivel och denne får därmed bygga upp sin tro.
Vad säger Tomas sedan ? "Min Herre och min Gud."
(Hoppsan där förstod han att Jesus var Gud)

Att tvivla och ifrågasätta, är en del utav det kristna livet, inte bara en vandring på små råsa moln inte....
När tron byggs upp och blir ens EGNA övertygelser blir den stark.

******

"De använder inte den auktoriserade Bibeln, utan däremot sin egen Ny Verden Oversättelsen, där centrala bibeltexter har ändrats, så att de passar till sektens lära"

http://www.katolik.nu/html/cults_jv.htm


Om du befinner dig i ett sammanhang där du upplevs besvärlig för att du ifrågasätter. Fundera då på ifall du inte hamnat i en form utav sekt ? Det är ju typiskt för sekter, att inte ge medlemmar möjligheter att utveckla det kritiska tänkadet, inte heller att växa i tron. Det här gäller inte endast Jehovas vittnen.
Det är en form utav maktmissbruk i from förpackning !

Rationellt...

Det är lätt att predika ...



för andra..... men när ordet når en själv är det inte alltid så roligt. Och som det står skrivet: "En sorg efter Guds vilja leder till omvändelse".

Är du FRI och Oberoende ? Vem har sagt det ? Vi föds ju in i denna värld som styr oss i genom sin PROPAGANDA. --

"meddelande eller framställning avsedd att föra fram en agenda. Den som sänder budskapet är som regel part i målet. Syftet är inte att informera utan att påverka, och innehållet brister ofta i saklighet, och/eller är avsiktligt ofullständigt eller rentav falskt. Termen avser framför allt politiska kampanjer och budskap. Ordet har på svenska liksom i de flesta västerländska kulturer en starkt laddad innebörd, även om det ibland kan ses som ett positivt ord - som regel är propaganda ett positivt epitet bara under förutsättning att en person samtycker till innehållet i det meddelande som avses. Innebörden skiljer sig något i olika länder och språk trots att ordet är mycket internationellt - i brasiliansk portugisiska och sydamerikansk spanska avses till exempel som regel betydelsen "reklam".

Jag är trött på denna propaganda ! Den lär oss hur vi ska tänka, utan att vi är medvetna om det. Håller ni inte med mig ? All denna media, denna anstormning med nyheter som slår emot oss dagligen.

En typisk svensk är av rationalismen, I Sverige har rationalism länge dominerat opinionsklimatet och jag citerar sociologen Hans L Zetterberg i "The rational Humanitarians (1984) sidan 156: "En gudfruktig svensk skäms ofta för att han tror på Gud, under det att en rationell svensk inte alls visar någon blygsel då han säger sig tro på förnuftet. Irrationella uttryck, alltifrån statskyrkornas doktrin om helvetet till den privata mysticismen i Dag Hammarskjölds dagböcker betraktas ofta med skepticism om tom. utpräglad misstänksamhet.

Rationalismen genomsyrar radio och tvprogrammen och de stora dagstidningarnas debatt och ledarsidor. Politiska diskussioner liknar ofta seminarier i ekonomisk vetenskap, statskunskap och sociologi."

Är du en fri svensk, en fritänkare för att du är en ateist eller en sökare ? Ja kanske om du är en sökare då

Evolutionens utveckling.

Tror ni på Gud ?

Ja jag ska inte sitta här och skriva om Gud hela tiden på min blogg, utan jag har andra intressen också. Jag bara undrade ifall ni tror på Gud ?



Ja det är väl ingen svår fråga ?



Om inte kanske ni är Ateister, då Tror ni på detta:



1.Universum hoppade bara fram från ingenting.
2.Livet hoppade bara fram ur något livlöst.
3.Sinnet/medvetandet hoppade bara fram från hjärnan.
4.Moralen hoppade bara fram från icke-moral.


????????

Här är jag..

Ämnesomsättning.

Jag undrar om en typisk svensk ogärna går till Doktorn. I så fall är jag en typisk svensk. Jag gillar inte, att de har så bråttom när man ska gå dit, det är ju precis SOM OM man kommer och stör dom på arbetstid. Har ni upptäckt det också ? Så jag går ogärna dit.



Det förra besöket var nog ett par år sen, jag satt där som vanligt och slösade på dennes tid. Jag berättade om mitt problem för jag var bekymrad för om det var fel på min ämnesomsättning ,eftersom jag gått upp så mycket i vikt under så pass kort tid. Och jag är inte den som vräker i mig mat förstår ni, kom inte och säg det.



Doktorn tittar på mig ogillande och säger att jag borde gå ner i vikt, och jag känner mig därmed som en äcklig fettklump ! Tack för den ! Jag betraktar mannen som sitter mitt emot skrivbordet, en senig , mager gråhårig gubbe, och jag är på vippen att tala om för honom att han borde börja träna...



Jag går hem, som ett stort frågetecken, och vet ännu inte varför jag gick upp så mycket i vikt. Besviken på vården, ännu en gång. Jag går ogärna till doktorn, jag har efter flera års tid tappat förtroendet. Efter 20 års tarmsjukdom finns jag ännu kvar här, förutan vårdens hjälp.



Jag tackar Gud för dagen, och för att nåden att ännu få finnas till.

Att skylla ifrån sig.

Igår var jag ute och körde med min skrothög, ja vart skulle jag nu igen ? Vänta här nu...jag körde i rondellen och där var en bil som körde så nära mig att jag blev irreterad. Det kändes som om jag bogserade honom. Men vart skulle jag..får nog ta en kopp kaffe till tror jag. Vi har ju så många rondeller när i Jönköping. Aha ! Jag var ju på väg till A6 och i en av dessa rondeller kör jag emot mitt bakdäck mot trottoaren.



Och genast uppstår en tanke: -"Det där var HANS FEL" Trots att det uppenbarligen var JAG som körde emot med fälgen så kom tanken automatiskt upp, att det inte var mitt fel. Alltså - jag kan inte låta bli att förundras över mig själv....



Jag undrar om vi håller på så, lite till mans i vår vardag, skyller ifrån oss hit och dit omedvetet ? Gör ni det ? Ja det är faktiskt riktigt praktiskt för då är man ju själv HELT oskyldig. He he.



Detta påminner mig om Adam och Eva i Edens lustgård, se deras resonemang när de "bitit i det sura äpplet".



Och då sa han (Gud): "Har du inte ätit av det träd som jag förbjöd dig att äta av ?" Mannen svarade: "Kvinnan som du har gett mig till att vara med mig, hon gav mig av trädet, så att jag åt" (se där han skylle både på Gud och Eva)



Då sa herren Gud till kvinnan: "Vad är det du har gjort !" Kvinnan svarade: "Ormen bedrog mig, så att jag åt" (hon skyller på ondskan)



Jaså, det var deras fel...att jag körde emot trottoaren då..

Jag skriver om Gud...

på min blogg. Ja det är tänkt att jag ska göra det. Varför skulle jag inte ? Gud skulle för oss vara en naturlig del av livet - det mest uppenbara, men det har inte blivit så.



Människan föds till Guds avbild, men likväl i uppror mot sin skapare, det ligger i vår natur. Har ni tänkt på det ?



På Lördagskvällar (och andra kvällar också)visas mycket kriminalserier osv, och man kan se hur lemlästade kroppar har blivit slaktade på de mest märkliga sätt. Hur kan man fundera ut så många brott tänker jag, fantasin har inga gränser. Men iallafall, det visas mycket program där mord är inblandade, därför att det DET som ger tittarsiffror. Vi vill se på skiten ! Och vet ni vad, det kallas för UNDERHÅLLNING....



Jag brukar också titta på underhållning när jag inget har att göra. Jag såg på wallander för ett par veckor sedan, ja jag minns inte exakt vad det handlade om men jag minns särskilt en händelse. Det var när polisen gick utmed vägen och samtalade med en präst och i detta samtal frågade polisen ifall hon någon gång tvivlade på Gud. Och då svarar hon något i stil med (lättvindigt) : "-Ja det är klart, tom Jesus tvivlade på Gud när han hängde på korset". ?????????



Sånt här får mig att hoppa ur skorna. Här är det en person som spelar att hon är i kyrkans tjänst och hon tar en bibeltext HELT ur sitt sammanhang och gör den till något vad den inte är. Tror ni verkligen att Jesus tvivlade på Guds existens ?



Det är ju skrattretande.. Det var ju därför han blev korsfäst. Ja, för att han sa att han var Guds son, och därmed likställde sig med Gud. "Min Gud min Gud,varför har du övergivit mig", säger han på korset. Under hela sitt liv på jorden gjorde han inte annat än att proklamera sitt Gudsrike för människorna. Han pekade på vägen till livet, vilket var han själv, han ville att människan skulle se skaparen. Han offrade sig för oss, han gav sitt liv för sin sak/vår sak.



Inte tvivlade han på Guds existens. Men han kände sig för en liten stund, övergiven av fadern. Och vem skulle inte gjort det.



Att vara kristen är inte att gå runt och hoppas och om möjligt tvivla på Guds existens. Man vet att han existerar. Genom tron på Jesus får man som gåva den heliga anden i sitt inre, och denna närvaran kan man inte förneka. Däremot har jag ibland tvivlat på hans omsorg till mig under vissa perioder, men med facit i hand har jag insett att han alltid funnits här.

Jesus är världens ljus

Man gjorde ett försök med råttor ( jag gillar inte djurförsök) men iallafall..



Man lät en råtta simma i en balja med höga kanter, samtidigt som rummet var helt bäcksvart, för att se hur länge hon orkade simma.



Efter 3 minuter gav råttan upp.



Samma försök gjordes med en annan råtta, men i ett ljust rum. Den råttan orkade simma i 36 timmar !



Jag är ljuset som har kommit till världen för att ingen som tror på mig ska bli kvar i mörkret. (Joh 12:46)

Oj då

Den här bloggen är väldigt rörig just nu...

Nåden är var dag ny.

Varje dag startas ett nytt kapitel, med nya möjligheter. Och då brukar jag säga möjligheter att vandra i köttet eller anden. (köttet står för synd,i bibeln) Jag kan välja i min fria vilja att reagera mot saker i min omgivning med mitt uppror mot Guds tankar, genom att inte handla i kärlek osv.

Men om jag väljer den andliga vägen och låter Guds verk ha sin gång under dagens lopp, att välja kärleken framför allt då är jag på rätt väg, och ett friare liv. Att kunna känna kärlek till människor är frihet.

Ni vet hat, bitterhet, avund, vrede, oförståelse osv osv osv skapar bundenhet och tar mycket kraft. Detta är inte alltid så lätt, därför behövs detta, för ens egen skull :

"Nåd, barmhärtighet och Frid från Gud fadern och Jesus kristus vår herre" 2 Tim 1:1)

Nåden är var morgon ny. Varje dag är ett nytt kapitel. Det är härligt att veta, att inte Gud springer runt och pratar skit om mig, hakar upp sig eller rent allmänt tycker att jag är en dåligt människa. Han ser på oss med Nåd och kärlek trots vår ofullkomlighet. Barmhärtighet är något som vi alla behöver i livet, och Frid av Gud. Så får vi dag för dag följa den andliga väg som han vill att vi alla ska gå, i hans glädje. Inte i förtryck, utan i glädje ! Tjoho.

Varför blir människan besviken ?




Kan det bero på för höga förväntningar ?

Man har förväntningar så fort man kliver ur sin säng, kanske omedvetna. Jag skulle bli hemskt besviken ifall huset har brunnit ner när jag vaknat på morgonen , ifall jag vakar överhuvudtaget dvs.

Och om jag sen borstar mina tänder och upptäcker att vattnet i kranen är brunt, ja då skulle jag bli djupt besviken..

Sen fortsätter dagen. Trafikpolisen står naturligtvis och gömmer sig bakom ett krön, och jag har glömt mitt körkort och kört för fort. Blir besviken på mig själv. När jag sedan kommer till jobbet kanske de snäser, då blir jag besviken. En annan kanske blänger, och då undrar vad just jag gjort för fel ?

Maten är osmaklig och ljummen, det regnar fortfarande ute. Det är mörkt och kallt och jag känner mig besviken över att jag inte sitter i en solstol på Bahamas !

Jag blir så besviken att jag åker hem och lägger mig i min dammiga soffa. Är det ingen som har dammsugat här idag heller ? Usch så besviken jag blir...

Dagen går, ungarna gnäller och gubben tjurar. De är lika bra vi går och lägger oss allihop, det är ju bara en massa skit på tv:n !

Vi lägger oss besvikna på dagen och muttrar ett -Gonatt!

***************

Dagen efter fick jag mig en tankeställare.

Har jag för HÖGA förväntningar på hela min tillvaro ?

Kan man ha det ?

Kanske man ska börja hoppas, och önska ?

Så när jag vaknar på morgonen är jag tacksam över att huset inte brunnit ner och att jag har friskt vatten att borsta mina tänder i. Jag hoppas att trafikpolisen inte står runt hörnet, och om de står där, ler jag glatt.

Jag hoppas och önskar att ingen ska snäsa eller blänga, och känner mig tacksam över att de flesta människor trots allt är vänliga och vill mig väl...

Jag åker hem och lagar min middag, och önskar att jag kan vara en positiv kraft till min familj, vi tittar på "Livets mirakler" på tv och lägger oss sedan för att sova i våra varma och goa sängar.

*************





Är det att vara Realistisk ?

NU Då ??

http://blogg.passagen.se/folkvald/

Denna blogg är just nu..

lite fåordig, men jag håller på att flytta över inlägg från min andra blogg:
http://blogg.passagen.se/folkvald/