Igår var jag ute och körde med min skrothög, ja vart skulle jag nu igen ? Vänta här nu...jag körde i rondellen och där var en bil som körde så nära mig att jag blev irreterad. Det kändes som om jag bogserade honom. Men vart skulle jag..får nog ta en kopp kaffe till tror jag. Vi har ju så många rondeller när i Jönköping. Aha ! Jag var ju på väg till A6 och i en av dessa rondeller kör jag emot mitt bakdäck mot trottoaren.
Och genast uppstår en tanke: -"Det där var HANS FEL" Trots att det uppenbarligen var JAG som körde emot med fälgen så kom tanken automatiskt upp, att det inte var mitt fel. Alltså - jag kan inte låta bli att förundras över mig själv....
Jag undrar om vi håller på så, lite till mans i vår vardag, skyller ifrån oss hit och dit omedvetet ? Gör ni det ? Ja det är faktiskt riktigt praktiskt för då är man ju själv HELT oskyldig. He he.
Detta påminner mig om Adam och Eva i Edens lustgård, se deras resonemang när de "bitit i det sura äpplet".
Och då sa han (Gud): "Har du inte ätit av det träd som jag förbjöd dig att äta av ?" Mannen svarade: "Kvinnan som du har gett mig till att vara med mig, hon gav mig av trädet, så att jag åt" (se där han skylle både på Gud och Eva)
Då sa herren Gud till kvinnan: "Vad är det du har gjort !" Kvinnan svarade: "Ormen bedrog mig, så att jag åt" (hon skyller på ondskan)
Jaså, det var deras fel...att jag körde emot trottoaren då..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar