Förlåtelse

Jag minns när jag var liten, då var vi mycket hos vår pappa om somrarna för han bodde på landet. Vi hade så roligt där, vi stadsbarn.
Han hyrde en liten röd stuga utanför Vetlanda i ett samhälle som heter sjunnen. Rösa hette området. Vilka minnen man har ! Och vad Gud är god som gett oss dessa minnen som är som små filmer från vårt förflutna.
Vi brukade leka med alla katter och dess kattungar som sprang runt fritt i området, och vi lekte med alla små kaninungar som sprang runt fritt i området.....Det var en härlig tid !

Jag minns speciellt en dag, när min syster och jag satt på en filt på gräset och lekte med våra dockor, solen sken och pappa gick runt och plockade på gården, och man hörde hans träskor mot gruset, han vår vår trygghet där.
Kaninerna hoppade runt, kissungarna busade, allt var sååå idylliskt.

Men plötsligt attackerar en katt en kaninunge och han ligger plötsligt död bredvid vår filt !! Och i ett enda NU, ser jag pappa ta av sig sin ena träskor och i ett enda slag är katten död.
Han bär iväg katten i svansen, och säger:
"-Nu ger han sig inte på några kaniner mer !"
Jag fortsätter att borsta dockans hår, ingen särsilt stor händelse för mig. En axelryckning liksom.

Men minnet lever kvar, och funderar ibland på varför jag inte tyckte synd om katten...Och kaninen ?
Inte för att jag skulle kunna slå ihjäl en katt så där, kan knappt slå ihjäl en fluga. Men kan ibland kan jag finna mig stå med grodor som hoppar ur min min. För ett hårt ord kan vara nog så sårande....

Detta hastiga, som inte ser varken nåd eller barmhärtighet just för stunden, det är sådant som jag får jobba på i mitt liv.
För vi lever inte i en fullkomliga värld, utan får räkna med att människor gång på gång felar mot oss.



Annars skulle ju inte Jesus sagt:
Matt 18:21
Då kom Petrus fram till honom och sade: "Herre, hur många gånger skall min broder kunna göra orätt mot mig och ändå få förlåtelse av mig? Så mycket som sju gånger?"

Matt 18:22
Jesus svarade: "Jag säger dig: inte sju gånger utan sjuttiosju gånger.

Jaså, jaha...Då är det bara att vänja sig att förlåta..och ge barmhärtighet. Vad ska man räkna med i vår värld ? Men glöm inte att förlåtelsen är en process, alltså inget lättvindigt. Förlåtelse är att ge Nåd, och en nåd föregås därför av en Dom. Annars finns ju inget att förlåta.....



Eller ?